Från webbsidan för ledningskvalitet: www.inutsikt.se

”Delat ledarskap i svenskt arbetsliv” (Marianne Döös, Marika Hansson, Tomas Backström, Lena Wilhelmson och Åsa Hemborg, Arbetslivsinstitutet: Arbetsliv i omvandling 2005:15, ISBN 91-7045-771-9).

Inutsikts kommentar:
Innehållet i denna forskningsrapport har väsentligen kommenterats tidigare (se nedan).
Den 80-sidiga rapporten har ett mycket tunt innehåll, men utger sig inte heller för att vara mer än en kartläggning. Bilden visar inga nya drag. 41 % av svenska chefer delar på något sätt sitt ledarskap, men när man söker äkta exempel på samledarskap finner man bara 5 %.
Samledarskap är i stort sett lika vanligt, oavsett, kön, bransch, nivå, etc. Uppfattningen om delat ledarskap spänner från ”överlägset” till ”katastrof”.
De intressanta spörsmålen om här finns något nytt att tillföra utvecklingen av ledarskap berörs inte alls.
Se också det tidigare referatet:

"Delat ledarskap och smittande makt" (Arbetslivsinstitutet seminarium, 29 april, 2004)

Seminariet hölls av forskarna Marianne Döös och Lena Wilhelmson som redovisade status inom forskningsområdet Delat Ledarskap, baserat på litteratur, fyra fallstudier och aktuella nya projekt. Seminariet var väl förberett och genomfört och gav deltagarna rikligt tillfälle till frågor och kommentarer. Den typologi som föreslogs: Samledare, Bredvidledare, Skuggledare, Matrisledare (och Gråzoner) är nyttig för att hyfsa diskussionen. Delat ledarskap kan ha många olika innebörder. Matrisledarskap och funktionellt delat ledarskap är väl känt sedan tidigare. Det område som seminarieansvariga intresserar sig mest för, Samledarskapet, innehåller fler frågetecken och outforskade delar. De underströk att kunskapsläget ännu är bristfälligt (vad gäller samledarskapets förekomst, innehåll, etc.) De fyra fallstudierna är lyckade exempel, men misslyckanden är också kända. De förutsättningar som nämns för att lyckas rör enbart de personliga relationerna mellan samledarna: 1. förtroende, 2. prestigefrihet, 3. gemensam värdegrund.

Inutsikts kommentar:
Lyckade exempel frestar till att tro att här finns lösningen på många problem. Det förefaller ändå vara så att klimatet på arbetsplatsen, organisationens mognad och beredvillighet att hantera parallella organisationsformer, samt ledarnas personliga kvaliteter är förutsättningar för att lyckas - och med sådana förutsättningar lyckas nästan vilken organisationsmetod som helst! Tills vidare verkar alltså samledarskapet vara ett intressant komplement i verksamheter och med personer som redan fungerar utmärkt, men inget sesam för arbetsplatser och organisationer med bekymmer.