Från webbsidan för ledningskvalitet: www.inutsikt.se

"The passive-aggressive organization" (Gary L. Neilson, Bruce A. Pasternack, Karen E. Van Nuys, Harvard Business review, October, 2005)
Artikeln bygger på material ur en kommande bok: ”Results: Keep what's good, Fix what's wrong and Unlock great performance”.
Baserat på en stor enkätundersökning delar författarna in organisationer i fyra hälsosamma och tre ohälsosamma typer. (Endast affärsföretag ges som exempel.) Första frågan är hur ditt företag ser ut. Hör det till gruppen ”Resilient”, gruppen ”Passive-aggressive” eller någon av de övriga?
De slår fast att hälsosamma företag också är mer lönsamma. Sedan ägnas artikeln huvudsakligen åt gruppen ”passive-aggressive organizations”. Dessa är huvudsakligen stora, komplexa organisationer som glidit in i en ineffektiv, inåtskådande kultur och därför inte är levnadskraftiga på sikt. De karakteriseras bl.a. av:
* Agrreement without cooperation
* Ineffective motivators
* Unclear decision rights
* The wrong information
* Misleading structure
Men genom en ärorik historia och hyfsad lönsamhet hittills finns inte det krismedvetande som vore nödvändigt. Författarna menar att denna sorts organisationer just därför är mycket svåra att förändra.
Deras recept omfattar:
* Bring in new blood
* Leave no building block unturned
* Make decisions and make them stick
* Spread the word – and the data
* Match motivators to contribution.
Den första punkten, ny ledning, är nästan alltid nödvändig för att genomföra de övriga.
Texten riktar sig mest till den som ska ansvara för en ”turn-around” (konsulter eller högsta ledning) men menar också att ledare på lägre nivåer kan göra en hel del inom sitt eget ansvarsområde. Detta tillsammans med uppmaningen till självprövning gör artikeln läsvärd.

Inutsikts kommentarer:
De beskrivna organisationerna skulle också kunna kallas verksamheter med låg ledningskvalitet. Min intressanta fråga är därför om kontinuerlig fokus på ledningskvaliteten, på det sätt som jag rekommenderar, kan hindra verksamheter att gå ner sig i detta träsk. Jag menar att detta åtminstone är en mer lovande inställning än någon annan. Den som känner igen sin organisation som ”passive-aggressive” (och det finns många sådana, både inom privat och offentlig verksamhet) bör därför fråga sig hur man kan påbörja ett arbete med att höja ledningskvaliteten.