Från webbsidan för ledningskvalitet: www.inutsikt.se

"Usla chefer förstör ens liv" (Chef nr 8, 2001)
"Skadeglädje är sann glädje" (ekonomi24.se, 2001-08-22)
"Är du nöjd med din chef" (ekonomi24.se, 2001-06-05)
"Demonregissören och vikarien (Dialoger 56, 2000)

Samma ämne som föregående, men belyst från medarbetarnas perspektiv. Medlen är "klickar-statistik" (31 % av de svarande är missnöjda - men vilka har svarat?), och intervjuer som trots ett ärligt uppsåt, mest liknar fikarumsgnäll.
Konsulten Sune Olsson ger lite perspektiv på frågan och säger: "Dåliga chefer vet inte vad de är dåliga på, bra chefer försöker hela tiden att bli bättre. Idag ökar kraven på cheferna, vilket ställer större krav på dem som rekryterar chefer. Men man skyddar också de dåliga chefer som finns".

Inutsikts kommentar :
Även här är det bara det individuella perspektivet på chefskap som berörs. Hur kommer det sig att vi fortfarande utnämner "dåliga chefer", i så stor omfattning? Svaret ligger i organisatoriska brister, t ex i företagets syn på chefer och medarbetare, i chefsutnämningsprocessen, i en högsta ledning som saknar visioner och linjer.
Att tankarna återfinns i allt fler sammanhang vittnar Inger Stjernqvists uppgörelse om (ingår i artikeln "Demonregissören och vikarien":
"Detta, NN (fingerat namn på f d chef), har du inte ens kommit i närheten av att fatta. Hur skulle jag bygga upp en scen och en dialog, som får dig att förstå att ord måste grunda sig på mening, för att kunna förmedla mening? Du talar på ett sätt som verkar kommunikabelt. Lättsam och fryntlig är du. Men du räds utbyte av mening. Om jag finge ge dig ett råd skulle du dra till Konsum i Knohult - möjligen skulle du duga som föreståndare där. Men att leda ett kunskapsföretag med ett par hundra anställda duger du inte till.
Dock - i kraft av din VD-ställning - "vet" du att leda din verksamhet, trots att du inte har begrepp om den. som om ledarskapet vore en automatisk följd av chefskapet, och inte något du måste tillägna dig. Tänker du någonsin på att du har andra människors yrkesliv i din hand? Undrar du aldrig varför företaget, från att ha varit marknadsledande, har blivit en spelare på marginalen - trots den kraftigt expanderande marknaden? För helvete, karl, skäms du inte? Vet du inte hut? Nej, du gör inte det. Men jag - och mina f d kollegor, över vilkas yrkesliv du fortsätter att ösa dina aningslösa klichéer och lägga dina verkningslösa händer - måste lära oss att känna igen dig och dina gelikar. Vi måste kunna höra den bil som kör över oss".