ledningskvalitet

Temaartikel från webbsidan för ledningskvalitet: www.inutsikt.se

LEDNINGSKVALITET I DEN OFFENTLIGA SEKTORN

Ledningskvalitet är ett neutralt begrepp. Det är inte mer lämpat för vissa branscher eller samhällssektorer än andra. Ledningskvalitet kan uppnås oberoende av organisationens storlek, även om de praktiska tillvägagångssätten är olika och även om det är enklast att hitta förebilder och modeller i större verksamheter. Varför då tala speciellt om ledningskvalitet i den offentliga sektorn?

Det finns två väsentliga skäl. Det första är att den politiskt styrda sektorn borde tjäna som föredöme när det gäller att erbjuda god arbetsmiljö, kostnadseffektivitet och service till medborgarna. Om vi håller oss till arbetsmiljön – som är en god förutsättning för att nå de andra önskade effekterna – så har vi de senaste åren haft stor debatt om dåliga arbetsmiljöer och utbrändhet. Den offentliga sektorn har inte varit bättre än den privata i det avseendet. Inom varje bransch finns naturligtvis en stor spännvidd mellan goda organisationer och usla, men om man ska generalisera kommer den offentliga sektorn snarast sämre ut vid en jämförelse: anställda inom privat styrda sjukhus är mer nöjda än sina landstingsanställda kolleger, sjukskrivningarna är flest bland försäkringskassans anställda, larmrapporter om arbetssituationer kommer ända från regeringskansliet till förskolorna. God ledningskvalitet ger god arbetsmiljö och sunda arbetsplatser. Den diskussionen har vi fört tidigare och den ska inte upprepas här. För den som vill ha utomstående syn på detta finns intressant läsning, t.ex. i Mart Jüritsoos bok ”Burnout”
Hur ska politiker kunna förbättra situationen tvärs över den svenska arbetsmarknaden om man inte förmår sopa rent i eget hus? Allt tal om nödvändigheten av friskare arbetsplatser framstår hittills bara som munväder. Det finns alltså ett legitimitetsproblem, så länge den offentliga sektorn inte tar ledningen i utvecklingen av en högre ledningskvalitet.

Det andra skälet är konkurrensen om arbetskraft. Offentliga chefer och arbetsgivare beklagar sig ofta över att man inte har samma flexibilitet och utrymme att ge bra löner och andra förmåner och därför mister de dugligaste medarbetarna till privata verksamheter. Av detta följer att man bör konkurrera med de medel som står till buds: intressanta och givande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, god arbetsmiljö och ett utmärkt ledarskap. Det är ju just sådana skäl som gör att många människor inte byter arbete för att tjäna några kronor mer. En satsning på ökad ledningskvalitet är alltså en åtgärd som ger många goda effekter, både för anställda, för offentliga chefer och arbetsgivare, och till sist även för medborgare och skattebetalare.

Förutsättningarna är också i många fall bättre inom den offentliga sektorn, eftersom det rör sig om stora organisationer, med hög stabilitet under lång tid. Förändringsvindar har förvisso blåst starkt och ansvar och metoder har funnit nya former. Men i grunden handlar det ändå oftast om samma kontrakt mot medborgarna som ska tillfredsställas varje år. Det finns goda förutsättningar att arbeta långsiktigt, konsekvent, målmedvetet och uthålligt med utvecklingen av ledningskvallitet.

Detta är starka skäl till att man inom den offentliga sektorn har särskild anledning att se om sin ledningskvalitet. Metoderna för utveckling skiljer sig inte från andra samhällssektorer och de grundläggande vinsterna är desamma: Ökad delaktighet, ökad effektivitet, ständigt utvecklad kompetens och kvalitet, bättre arbetsklimat och ökad förändringsförmåga, dvs. bättre resursanvändning, bättre resultat och nöjdare medarbetare och alla andra intressenter.

Här finns stort utrymme för initiativ, framför allt från regeringshåll, men också för fackliga organisationer. Hittills har dessa dock inte visat någon större insikt – låt oss se det som en stor potential för framtiden.