ledningskvalitet

Temaartikel från webbsidan för ledningskvalitet: www.inutsikt.se

LEDNINGSKVALITET -- EN FÖRSUMMAD MÖJLIGHET

Ordet "ledarskap" har sannolikt vållat mer skada än nytta de senaste tjugo åren. Den närmast religiösa fokuseringen på ledarskap och den svepande användningen av detta mångtydiga och motsatsfyllda ord har lett till en snäv fokusering på personliga egenskaper hos dem som har eller är på väg att få ledaransvar i en organisation. Ingen blir en framstående höjdhoppare av att höra ett föredrag av Kajsa Bergquist eller se en rad overheadbilder med kraven på en sådan idrottsman (inklusive att helst vara två meter lång) - ändå är det till stor del sådana grunder ledarutveckling byggs på.

Denna trångsyn har lett oss in i en återvändsgränd. Hur ska man annars förklara att det ledarskap medarbetarna upplever snarast minskat i kvalitet och att brister i ledarskap allt oftare nämns som förklaring till företags och myndigheters misslyckanden, kriser och skandaler? De personer som är chefer idag har inte sämre utbildning eller erfarenhet än förr och deras personliga egenskaper är säkert lika goda. Förklaringen måste sökas någon annanstans.

För den enskilda chefen är det naturligtvis relevant att veta vilka egenskaper som är gynnsamma i relationen till medarbetarna, f.ö. samma egenskaper som gör att man lyckas som flygvärdinna, sekreterare, läkare, och i många andra yrken. Den som ansvarar för ett företag eller en organisation bör ställa sig en annan fråga: Hur ska vi tillförsäkra oss en tillräckligt hög ledningskvalitet på alla platser i organisationen, idag, i morgon och i övermorgon?

Detta är en organisatorisk fråga och svaret pekar inte bara mot de enskilda cheferna, utan mot verksamhetens värderingar, personalpolitik, formella ledningssystem, processer kring rekrytering, utnämning, utveckling och avveckling av ledare och inte minst mätning, uppföljning och ständig utveckling av ledningskvaliteten.

Ledningskvalitet är ett bra ord för att tydligare beskriva att det är organisationen som avses. Det är också ett uttryck som knyter an till den kvalitetsutveckling som pågår inom de flesta andra processer i en organisation. Plötsligt blir det också självklart att man ska ställa lika höga krav på ledningsarbetet som på andra delar av verksamheten, och att man kan använda redan kända principer (t.ex. mätning och uppföljning), begrepp (t.ex. kvalitetssäkring) och metoder (t.ex. benchmarking) för arbetet med att öka ledningskvaliteten.

Ledningskvalitet i praktiken kan illustreras av Danderyds sjukhus som fick "Sticka-ut-hakan-priset" för år 2001, för sitt nya chefsprogram, som syftar till ett nytt, annorlunda och engagerat ledarskap.
Sådana ord finns i de flesta företagsprogram, men i ett välbesökt möte den 17 september fick medlemmarna i CPU en utförlig genomgång av programmets olika delar. Kärnpunkten i budskapet är dock inte uppräkningen av chefspolicy, chefsrekryteringsgrupp, tidsbegränsade chefsförordnanden, etc. utan att man har en helhetssyn och ett konsekvent genomförande av ledningsprogrammets alla delar. Genom långsiktigt och uthålligt arbete har man nu nått en nivå som med stor sannolikhet kan bibehållas och förbättras, istället för att falna och glömmas bort, vilket är ödet för många liknande insatser.

Tre frågor är på sin plats i detta sammanhang. 1. Förstod mötesdeltagarna detta budskap? (Frågestunden tydde inte på det.) 2. Hur kommer det sig att den kvalitet som alla organisationer borde hålla är så sällsynt att den prisbelönas? 3. Varför använder inte Personal & Ledarskap detta exempel som grunden för ett temanummer om ledningskvalitet?

Dagens nyckelord är "utbrändhet" och brister i chefs- och ledarskap sägs vara en av orsakerna. Men ligger inte grundproblemen hos organisationen, snarare än personerna, cheferna? I sin bok "Burn-Out" pekar Mart Jürisoo på "marshmallow-organisationerna", som beskrivs som diffusa, komplexa, kravfyllda, resursfattiga och otrygga och som utgör en grogrund för dagens utbrändhetsepidemi. Något förenklat kan man säga att motsatsen är en organisation med hög ledningskvalitet.

Men behovet av en bättre arbetsmiljö är inte det enda skälet, inte ens det viktigaste skälet. Hög ledningskvalitet bidrar också till en effektivare organisation, mer konkurrenskraftig och med större chans till överlevnad, och ytterst en organisation som ger kunder och andra intressenter mer värde för pengarna.